Som blivande föräldrar är graviditeten en omvälvande period, då tankar om framtiden kommer som både kan vara förväntansfulla och fyllda av oro. Normalt blandas känslorna, både mörka och ljusa.
När längtan efter barn funnits och ett positivt resultat visats på stickan, är lyckan stor. När sedan graviditeten är ett faktum så kan tankar om framtiden komma och vissa funderar inte så mycket över hur det kommer att bli, medans andra oroar sig för framtiden. Det kan vara en jobbig tid då framtiden ligger utom vår kontroll.
Det är stora förändringar som sker och speciellt om det är första graviditeten, så kommer det många tankar kring framtiden som man inte haft tidigare. Det kan röra relationen, det faktum att ni blir en till, ansvaret över livet för den kommande lilla människan och så vidare.
Hur relationen kommer att bli är oklart, men att den kommer att förändras är säkert. Vissa bråkar mer under graviditeten medans andra kommer varandra närmare. Orsakerna kan vara många, men en kan vara det faktum att relationens vara och icke vara inte längre beror på er två utan från och med nu måste den fungera oavsett.
Under de nio månader som en normal graviditet tar, hinner man som förälder växa in i sin roll. Relationer till sina egna föräldrar, svärföräldrar, syskon, arbetskamrater, vänner och till och med husdjur förändras och omvärderas.
De allra flesta mår i huvudsak bra under graviditeten, med perioder av fysiskt och psykisk påfrestning. Det rosa skimmer som uppmålas kring en graviditet är något som få upplever, men hur efterlängtat barnet är hör inte ihop med hur graviditeten faktiskt blir. Man kan förbereda sig inför graviditeten genom att äta kosttillskott och köpa hem produkter som underlättar viktuppgång och hormoner, men i slutändan är varje graviditet väldigt individuell.
Oavsett hur förberedd du än är, så kan tiden före och efter förlossningen bli helt olikt vad som var förväntat. Även för den som varit gravid innan kan upplevelsen bli helt olik den förra och därför svår att förutse. Om hjälp utifrån känns som något nödvändigt, prata med barnmorskan eller psykolog på mödravårdscentralen.